mental hälsa

Skillnad på panikattack och ångestattack

Marcus Lindberg
Marcus Lindberg
14 januari 2026
Skillnad på panikattack och ångestattack

Har du någon gång fått hjärtklappning och kunnat inte andas? Du är inte ensam. Många blandar ihop panikattacker och ångestattacker, men skillnaden på panikattack och ångestattack är stor och viktig att förstå. En panikattack slår till plötsligt och är väldigt intensiv. En ångestattack bygger upp långsamt och håller länge. Båda är obehagliga, men de kräver olika strategier för att hantera. Den här artikeln hjälper dig förstå vad som händer i din kropp och vad du kan göra.

Vad händer under en panikattack?

En panikattack kommer utan varning. Helt plötsligt. Ditt hjärta börjar slå fort och kraftigt. Du får svårt att andas. Svetten börjar rinna. Huvudet snurrar och allt känns löst. Din kropp slår på "kamp eller flykt"-läget trots att det inte finns någon faktisk fara (vilket är det frustrerade delen). Attacken når sitt värsta på bara några minuter. Du kanske tror att du får hjärtinfarkt eller att du kommer dö. Rädslan känns helt verklig och överväldigande. Exempel: Du sitter i ett möte när ditt hjärta börjar dunka snabbt. Panik översvämmar dig. Efter tio till tjugo minuter avtar den och du andas ut.

Ångestattacker bygger upp långsamt

Ångestattacker är helt annorlunda. De kommer inte plötsligt och överraskande. Istället växer oron dag för dag. Du känner rastlöshet och muskelspänningar överallt. Sömnproblemen börjar. En konstant oro fyller dina tankar. Det är inte lika intensivt som en panikattack, men det tar mycket energi eftersom det varar länge. Exempel: Du är oroad över ett kommande jobbintervju. Du kan inte koppla av på flera dagar. Oron sitter fast och följer med överallt.

Praktiska tips när det händer

Vid panikattack: Andas långsamt. In på fyra sekunder, ut på fyra sekunder. Använd grounding-teknik: namnge fem saker du ser omkring dig. Påminn dig själv att attacken går över. Det är inte farligt, bara skrämmande.

Vid ångestattack: Dela dagen i små bitar. Rör på dig regelbundet. Prova mindfulness eller skriv ned dina tankar. Identifiera vad som oroar dig.

Om attackerna kommer ofta bör du söka läkarvård. Många typer av behandling fungerar väl. Kognitiv beteendeterapi hjälper cirka åtta av tio personer. Medicin kan också vara aktuell. Appar kan hjälpa dig med selvtest hemma.

Det viktigaste är att veta att du inte är ensam. Dessa attacker är vanliga och de går att hantera. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 om du behöver stöd. Du förtjänar att må bra och att få hjälp.